Kusträddning och strandstädning
Många svenskar lever och verkar vid kusten och det är därför viktigt att upprätthålla en säker kustmiljö. Sjöräddningssällskapet gör här en stor insats med över 2 000 frivilliga sjöräddare som rycker ut när seglare befinner sig i sjönöd. Men det finns fler hot mot ett säkert liv på kusten, som den ökande nedskräpningen och plasten i våra hav.
För att motverka nedskräpning i havet och på stränderna som hotar vårt djurliv är det allt fler som vill engagera sig i strandstädning. Ibland när nedskräpningen är riktigt allvarlig kan det krävas tyngre maskineri för att få bort skräpet, som traktorer. Dessa traktorer behöver kompletteras med exempelvis vägsladd från Kellfri som erbjuder produkter till gårdar och verksamheter i hela Norden.
Sjöräddningssällskapet
Arbetet hos sjöräddningssällskapet drivs framåt med hjälp av ideella insatser. Varje år kostar det pengar att utbilda alla frivilliga, reparera sällskapets båtar och tanka dem, vilket finansieras med hjälp från medlemmarnas avgifter. Sällskapet grundades år 1907 efter att ett antal starka stormar drabbat västkusten i början på seklet. Staten var inte så intresserad av att satsa på högre säkerhet eller statlig sjöräddning, så västkustborna bildade ”Svenska Sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne”. För att utföra räddningsuppdrag till sjöss krävs snabba båtar, och personalen använder numera ofta båtar med trimmade motorer som går snabbt och säkert.
Skydda kustmiljön
Även själva kustmiljön är i fara på grund av den ökade nedskräpningen av plast och miljögifter. Idag har allt fler börjat gå samman för att rensa upp kusten, där de samlar skräp och forslar bort det. Här kan en traktor med vägsladd vara behjälplig i att få bort större mängder skräp från den marina miljön. En vägsladd från Kellfri är ställbar och gör det möjligt att forsla större material. För god hållbarhet är det också klokt att välja en vägsladd med stor arbetsbredd och stabil konstruktion.
Fraktfartyg som seglar förbi kusten kan råka ut för olyckor, haveri och hårt väder. Då finns det en risk att miljöfarlig last som olja kan börja läcka ut i vattnet. Det finns idag lagar som förhindrar att fraktfartyg medvetet släpper ut olja i havet, även om vissa förstås gör det ändå på olagliga premisser. Fartygen är lagligt nödgade att ha ballasttankar där spilloljan behöver separeras och hanteras. Men utsläpp och oljespill sker ändå när fartygen kapsejsar och går på grund. Vid dessa tillfällen behöver kustbevakningen gå ut och försöka minimera de skador som orsakas av oljeutsläppet.
I Bonnavtalet samarbetar EU-kommissionen med Norge, Sverige, Danmark, Frankrike och flera andra länder för att förebygga utsläpp av kemikalier och olja. För att undvika utsläpp används flygövervakning och dokumentation för att kartlägga fartyg som bryter mot reglerna. Sverige har tidigare också varit värd för årliga miljöräddningsövningar som gjordes för att simulera oljeutsläpp. I stället för olja släpptes popcorn ut i Östersjön. Målet var att simulera en containerolycka där ett fartyg gått på grund. Med tidigare övning är det enklare att snabbt sätta in rutiner om en verklig olycka inträffar. Om alltför lång tid går innan åtgärder sätts in blir miljöpåverkan mycket större.