Miljöskydd och kustbevakning

Sjöräddning och kustbevakning handlar inte bara om att rädda människor i nöd som gått på grund med båten, seglat vilse eller att övervaka de svenska gränserna. För kustbevakningen handlar det också om att bevaka miljön och förhindra miljökatastrofer.

När ett större fraktfartyg hamnar i trångmål på grund av haveri, olycka eller väder och vind kan lasten börja läcka ut i havet. Detta är oftast känt som oljeutsläpp till havs, men det kan också vara planerad verksamhet. Bulkfartyg som till exempel råoljetanken fraktar råolja, bensin, diesel och annat bränsle. I många fall går fartygen med last ena vägen och tomma tillbaka, och för deras sjösäkerhet behövs viss tyngd och ballast. Detta gjordes förr genom att fylla tankarna med havsvatten istället för olja på tillbakavägen. När tankarna sedan skulle tömmas följde oljespill med ut i havet.

Idag finns lagar som förbjuder detta och man måste ha särskilda ballasttankar, och kraven för hur spillolja måste separeras och tas omhand i hamndepåerna blir större och större. Trots detta förekommer oljespill och utsläpp i havet, oftast genom att fartyg går på grund eller kapsejsar. När detta händer får kustbevakningen rycka ut och arbeta för att minimera skadorna av utsläppet.

I händelse av större utsläpp till havs har kustbevakningen möjlighet att få internationell hjälp genom flera olika internationella samarbetsavtal.

Helsingforskommissionen, HELCOM, är ett samarbete inom Östersjöländerna för att underlätta snabba insatser i samband med föroreningar till havs.

Ett annat internationellt avtal är Bonnavtalet. Här samarbetar EU-komissionen, Sverige, Norge, Danmark, Tyskland, Frankrike, Belgien, Storbritannien, Nederländerna och Irland i händelse utav olje- och kemikalieutsläpp. Det geografiska området är väster om Irland, mellan Irland och Storbritannien, Engelska kanalen, Nordsjöområdet och Skagerack. Här finns utarbetade rutiner och regler för flygövervakning, bevissäkring och dokumentation mot fartyg som bryter mot gällande regler. Skulle det handla om större utsläpp av olika anledningar från de oljeplattformar som finns i haven så gäller Bonnavtalet även där.

I Augusti detta året var Sverige värd för en av världens största årliga miljöräddningsövningar, Balex Delta. Detta uppmärksammades av både media och chipstillverkare. Missade man det så kan man läsa i Metro i efterhand. Här deltog 32 nationer och en del av övningen bestod i ett simulerat oljeutsläpp. För att övningen skulle bli så verklighetstrogen som möjligt släpptes dock inte olja, utan 40 000 liter popcorn ut i Östersjön. Popcornen är miljövänliga och gör ingen skada på fåglar eller andra djur, så de popcorn som kom undan från att bli uppsamlade som låtsasolja utgör ingen miljöfara. Övningen iscensattes som en olycka där ett containerfartyg gick på grund. Att öva miljöräddning är viktigt så att man, när olyckan väl sker, har klara rutiner på vem som gör vad och hur det ska göras. Ju längre tid som går efter ett utsläpp desto större miljöpåverkan får det, och om utsläppet väl når strandremsan blir det ännu svårare att sanera. Det bästa för djur, natur och i förlängningen oss själva är att sanera så fort som möjligt, innan föroreningarna sköljs upp på stränderna.